En grå tisdag

men inte är jag deppig för det. Har varit på föräldrautbildning idag där vi pratade om sömn, känns ju relevant efter en orolig natt. Det har varit en hel del uppvak från en liten killes sida. Som krydda på moset har vi sedan ett par dagar även en liten tjej som inte vill sova mitt på dan. Kändes som de flesta andra bebisar sov hela nätter men samtidigt så tycker jag inte att jag kan klaga på att vakna upp 1-2 gånger på en natt för enbart amning. Måste säga att jag känner mig oförskämt pigg för att de senaste månaderna som längst sovit 5,5h i ett sträck.

Idag har vi efter föräldraträffen myst i TV soffan har hunnit slötitta på "Nowhere boy" en film om John Lennons tidiga år. Väldigt charmig film och man fängslas av denne unge man som kämpar för att höra hemma någonstans. Blev tydligen övergiven av sin mamma och pappa vid fem års ålder för att uppfostras av sin moster. När han sedan äntligen fått en relation till sin mamma så går hon och blir överkörd. I en scen sitter han och pratar med sin mamma om hur mycket han skulle vilja vara Elvis och frågar Why couldn´t God make me Elvis ? och hans mamma svarar" Cause he was sawing you for John Lennon" så rätt så rätt

Ibland är det skönt att ta sig en tupplur i soffan

Det första skrattet

För en vecka sedan var det säsongsavslutning för solsidan, tror det var vid sista scenen då Alex började sjunga "The final count down" jag skrattade och plötsligt stämde lille Vidar med i skrattet. Det underbaraste lilla skratt man kan tänka sig, så himla go lät han.

Det får bli som det blir

Har tänkt mycket på det här med amning och hur svårt det varit att komma igång. Det började gå fel redan på BB. Tyckte att de aldrig intresserade sig för att lära ut att amma, det var bara tillägg tillägg och de gav det i nappflaska dessutom. Hade det hänt idag hade jag frågat mer vad de höll på med. Ok att de behövde tillägg pga lågt blodsocker men varför i nappflaska när man vet att det stör amningen?

Om jag vetat det jag vet nu hade jag sett till att flytta till patienthotellet och fått hjälp av amningsmottagningen direkt. Jag hade varit mer förberedd på att amma det får man göra hela tiden och längre tider en 10 minuter och sedan ge tillägg. Detta gjorde vi första tiden för det var ju så vi gjort på BB. Jag hade hyrt den elektriska bröstpumpen direkt men det är lätt veta allt i efterhand och det är inte säker att det fungerat bättre för det.

Ibland undrar jag om det inte varit enklare om man inte bara lade ner det. Fast det beslutet tänker jag inte ta nu när barnen är sjuka utan när de är helt friska och snorfria igen. Samtidigt så vill jag inte lägga ner det, jag har trots allt i stort sett fött upp de här två på till största delen på enbart bröstmjölk i över 4 månader så något har ju fungerat. Samtidigt så är det kämpigt att första amma eventuellt behöva ge utpumpad mjölk på flaska, se till att där finns utpumpad mjölk när det behövs. det finns bra ersättning att ge och betydligt fler saker att få ut av bebislivet än att bara "tokamma".

Anledningen till att jag kämpat är att det fungerade för Vidar men inte för Agnes som först hade amningsnapp. Jag tänkte att bara hon kan vänjas av med den så kommer det att funka för henne också. Nu är hon avvänjd sedan en månad men jag litar aldrig att hon får tillräckligt i sig så jag ger henne utpumpad mjölk på flaska. Samtidigt som det börjar fungera bättre för Agnes börjar det fungera sämre för Vidar. Han ändrar ätmönster helt, borta är den hungriga lilla terrier han brukar vara. Suger korta stunder och man undrar fick han i sig något överhuvudtaget. Ibland och mellan 2-3h på eftermiddagen och vaknar endast en gång på natten för att äta.
känns det som att man bara tokammar samtidigt så sover de 1h på förmiddagen
Men jag behöver heller inte ta något beslut de är trots allt fyra månader och jag vill inte amma i all evighet och jag behöver inte heller sluta tvärt. Vi kan ge mer ersättning och kanske byta ut hela mål mot ersättning utpumpad bröstmjölk för att sedan sluta amma helt. Det får lov att bli som det blir, jag har endast satt ett datum för återlämning av bröstpumpen och det är senast den 7 maj och kanske blir det tidigare.

Den största prövningen

är när man själv blir sjuk när man har barn, sa en klok vän till mig och det hade hon rätt i. Det började med att A kom hem och var dålig i början på förra veckan och sedan fortsatte det med Agnes och sedan Vidar och nu har förkylningen även drabbat mig.

Det verkar dock inte bli så allvarligt men man blir lite rädd hur man ska klara ut allt. Agnes som blivit så duktig på att amma har ibland totalvägrat om hon inte varit trött när man lagt henne till bröstet. Det är tröttsamt och får en att tänka att snart ger jag upp men men det kanske blir bättre när hon inte är täppt i näsan längre.

Det kändes tufft när A åkte till jobbet i morse att vara ensam hemma sjuk och med två sjuka barn. Trots allt så funkade det bra och när vi hade varit ute på vår middagsrunda så kom A oväntat hem som en hjälte på en vithäst och fortsatte arbetsdagen hemma. Har nu kunnat vila någon timme och barnen har somnat för natten, ska snart också se till att sova.

Något roligt som inträffat är att Vidar skrattade sitt första skratt här i måndags. Jag pratade med honom och han började le och sedan gick det över i skratt, helt fantastiskt:) En annan sak är att de har börjat upptäcka varandra. När de sitter i varsitt knä så tittar dom på varandra nyfiket och när vi lägger dem på mage så lägger vi dem mot varandra, vem behöver en spegel när man har en tvilling att titta på?

Dop

var det förra lördagen. Det var ett jättefint dop, A&V höll sig lugna i kyrkan endast lite gnäll. Faddrar var A´s syster och hennes sambo, kusin E hjälpte till och hälla vatten i dopfunten. Det kändes väldigt fint att de blir upptagna i en gemenskap, sedan får de självklart själva välja hur mycket de vill engagera sig.

De fick varsin dopängel som hänger i ett dopträd i kyrkan, till hösten blir vi inbjudna för att hämta dem. Efter dopet hade vi fest i församlingshemmet. Vi var över 30 personer, både släkt och vänner och tiden var knapp att hinna prata med alla. Vi hade beställt smörgåstårtor och efterrättstårtorna var det en vän som ordnade. Hon är jätteduktig på att baka tårtor och borde ha det som extraknäck.

På kvällen var barnen helt slut, sov och vaknade bara för att äta. Agnes hade en jättefin klänning som hon fått i julklapp av min pappa och Vidar hade skjorta och kritstrecksrandiga byxor. När jag sedan fotograferade dem till tackkorten upptäckte Vidar att dopklänningen var riktigt smaskens:)

Lördag

Smiter ifrån för att blogga. Just nu håller jag på att rensa ut i bokhyllorna. Vi ska flytta in en bokhylla i barnens rum.
Skulle vilja komma igång och göra vid i deras rum, just nu är det en avlastningsplats för allt skräp man har och saker man inte orkar lägga i ordning.

Vad har hänt i veckan då? Ungefär det vanliga amning, barnvagnspromenader osv men i början på veckan så kändes det som att våren var på väg superhärligt men i torsdags var de känslorna bortblåsta. Jag har även fått en promenadkompis:) Det är den gravida grannen som också är ute och promenerar med sin hund, trevligt. Varje promenad har avslutats med fika:)Det är många i området som väntar smått så snart kan vi nog starta en egen mammagrupp här på gatan.

Var på BVC i onsdags, Agnes väger nu 5640g 61,5cm lång, Vidar väger 5960g och är 61,5cm lång följer sina kurvor bra. Hade även samtal om smakportioner och i och med att A har glutenintolerans så ska vi börja introducera gröt nu medan jag fortfarande ammar. Har hållit på i en vecka nu med gröten och de är inte överförtjusta men de verkar inte heller tycka att den är äcklig. Igår åt dom till och med upp hela portionen. Det låter mycket men det är inte mer än ett par teskedar.

Lite förkylda har barnen blivit. Det började hos Agnes som varit snorig sedan ett par dagar, ingen feber men näsan rinner. Inatt vaknade Vidar och var jättesnorig men det verkar ha försvunnit nu.

Ikväll är det melodifestivalen hade tänkt bojkotta hela arrangemanget men förra veckan råkade vi titta på andra chansen och nu är man fast. Röstade tom förra veckan för att jag tycker att The moniker´s oh my god är låten vi ska skicka till den stora finalen, vi får se hur det går ikväll:)

Ha det gott

4 månader...

...blev tvillingarna igår:)Nu är det dax med smakportioner, fast vi har ju redan tjuvstartat;) De tycker att det är roligt att sitta i sina matstolar och de sitter stadigt med inlägg. Att äta är spännande men det blir inte mer än någon tesked åt gången.

I natt sov de båda en 8 timmar i sträck inte alls dumt tyckte mamma. Pappa har gått och blivit sjuk så det behövdes för att både få lite egentid och sömn.

Imorgon ska vi till BVC och väga och mäta både längd och huvudomfång. Det ska bli spännande och se hur mycket de har växt. Vikten har vi ju koll på. Vidar väger 5940g och Agnes 5640g. Det går inte så fort men de följer sina kurvor och det är ju huvudsaken. De följer kurvan under normalkurvan men hade man dragit av för en månad så kommer de upp på normalkurvan.

Det börjar att kännas bra att vara hemma själv med dom på dagarna. Det är inte ofta det kör ihop sig så att båda är tokhungriga samtidigt men man hinner inte med så mycket annat. Ibland så tänker man att nu hade jag ju kunnat städa, men man blir alltid avbruten av gnäll så blir det att man sitter kvar och sparar allt till deras middagsvila men då ska man ju själv hinna äta och vila plus att jag alltid är ute och går en timme med dem innan.