Det verkar dock inte bli så allvarligt men man blir lite rädd hur man ska klara ut allt. Agnes som blivit så duktig på att amma har ibland totalvägrat om hon inte varit trött när man lagt henne till bröstet. Det är tröttsamt och får en att tänka att snart ger jag upp men men det kanske blir bättre när hon inte är täppt i näsan längre.
Det kändes tufft när A åkte till jobbet i morse att vara ensam hemma sjuk och med två sjuka barn. Trots allt så funkade det bra och när vi hade varit ute på vår middagsrunda så kom A oväntat hem som en hjälte på en vithäst och fortsatte arbetsdagen hemma. Har nu kunnat vila någon timme och barnen har somnat för natten, ska snart också se till att sova.
Något roligt som inträffat är att Vidar skrattade sitt första skratt här i måndags. Jag pratade med honom och han började le och sedan gick det över i skratt, helt fantastiskt:) En annan sak är att de har börjat upptäcka varandra. När de sitter i varsitt knä så tittar dom på varandra nyfiket och när vi lägger dem på mage så lägger vi dem mot varandra, vem behöver en spegel när man har en tvilling att titta på?
Underbar läsning!
SvaraRaderaOch jag måste säga det igen, de är så oerhört söta!
Trots att jag inte är där ännu har den tanken slagit mig också, hur jobbigt det måste vara att ha små barn då man är sjuk. Jag får ju migrän då och då och har inget annat val än att ligga i ett mörkt rum - undrar hur man tacklar det? Hua!
Hoppas du mår bättre snart.
Kram!
Tackar tack tycker vi med;)
SvaraRaderaJo det är ju inte lika lätt att ta sig tid och vila upp sig. Nu har vi löst det med att A jobbat hemma i stort sett hela veckan men nu är vi i stort sett friska.
Kram